Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Lukas 21:1 Lukas 21:2 Lukas 21:3 Lukas 21:4 Lukas 21:5 Lukas 21:6 Lukas 21:7 Lukas 21:8 Lukas 21:9 Lukas 21:10 Lukas 21:11 Lukas 21:12 Lukas 21:13 Lukas 21:14 Lukas 21:15 Lukas 21:16 Lukas 21:17 Lukas 21:18 Lukas 21:19 Lukas 21:20 Lukas 21:21 Lukas 21:22 Lukas 21:23 Lukas 21:24 Lukas 21:25 Lukas 21:26 Lukas 21:27 Lukas 21:28 Lukas 21:29 Lukas 21:30 Lukas 21:31 Lukas 21:32 Lukas 21:33 Lukas 21:34 Lukas 21:35 Lukas 21:36 Lukas 21:37 Lukas 21:38



Översikt av Lukas 21:24 i SV1917
I denna vers förutsäger Jesus om Jerusalem: ett ögonblick av förödelse och förskingring som följs av att städer och tempel delvis faller i glas, medan hedningarna får sin tid att fungera. Texten är del av Jesu profetiska tal om de tecken som föregår maktdemonstrationerna och den slutliga tiden. Här ser vi hur de omvända händelserna i staden blir en anslagstavla för världens spiritualitet: hedningarnas dominans, förintelse och fördrivning, samtidigt som Guds plan genom historien leds framåt.
Versen i sammanhang
Texten ligger i Jesus uppmanande ord i tempelportarna, där Han varnar lärjungarna om att inte misstro världens uppbyggnad utan att vara redo. Detta scenarie följer på varningar om krig, naturkatastrofer och tecken från himlen. Versen målar bilden av ett tillfälligt nederlag, där Jerusalem och dess folk skiljs från sin egen befästning i ett större gudomligt skeende.
Huvudlärdom
Den centrala lärdomen är att även när Guds folk upplevde förlust och förnedring – att Jerusalem blir ökänt bland hedningarna – finns det ett syfte i tiderna: hedningarnas tider får sin fullbordan innan den gudomliga fullbordan uppfylls. För tron är det en uppmaning att hålla fast vid hoppet och att inse att historiska nederlag inte är slutet, utan del av Guds plan.
Goda jämförelser i Bibeln
- Matteus 24 och Markusevangeliet 13 förstärker denna tematik om Jerusalem, förföljelse och tecken innan uppfyllelsen av Guds rike. Denna parallell visar att händelserna i Lukas talar till troende under hot och osäkerhet.
- Danielsboken och Uppenbarelseboken speglar hur gudomlig tid sätts in i historien: även om hedningarnas tider råder, är det underordnat Guds suveräna plan. Dessa kopplingar kan hjälpa troende att se deras nuvarande prövningar i ljuset av Guds större sejour.
- Romarbrevet 11:25 används av många tolkare för att förstå en tid då hedningarnas övertagande får sin slutpunkt innan kyrkans återupprättelse och världens fullhet.
Praktisk tillämpning
Trohet i prövning kräver hågkomst av Guds trofasthet. När kampen känns överväldigande, påminner versen om att tiderna är under hans kontroll och att nödvändigt ordnade händelser leder mot ett större gudsväntad mål. Uppmuntra varandra med hopp om att Guds plan överförs inte av mänskliga beslut utan styrs av hans suveräna vilja.
Korsreferenser och korta förklaringar
För varje jämförelse noteras att även om ordet är hårt och prövningar är påtagliga, pekar de aldrig bort från Guds vilja utan mot hans slutliga målsättning i historien.
Sammanfattning
Versen i Lukas 21:24 visar en gång när Jerusalems nederlag och folket som flyr bland hedningarna inte är slutet utan del av en större gudomlig tidsram. Den påminner troende om att vara vaksamma, trofasta och hoppfyllda, även när svåra tider råder, eftersom Guds plan leder mot fullbordandet av hans rike.
Not: Inga exakta citat från Matthew Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke används i denna text, men deras offentliga kommentarer influerar tolkningen i den översikt som presenteras här.