Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Domarboken 3:1 Domarboken 3:2 Domarboken 3:3 Domarboken 3:4 Domarboken 3:5 Domarboken 3:6 Domarboken 3:7 Domarboken 3:8 Domarboken 3:9 Domarboken 3:10 Domarboken 3:11 Domarboken 3:12 Domarboken 3:13 Domarboken 3:14 Domarboken 3:15 Domarboken 3:16 Domarboken 3:17 Domarboken 3:18 Domarboken 3:19 Domarboken 3:20 Domarboken 3:21 Domarboken 3:22 Domarboken 3:23 Domarboken 3:24 Domarboken 3:25 Domarboken 3:26 Domarboken 3:27 Domarboken 3:28 Domarboken 3:29 Domarboken 3:30 Domarboken 3:31



Domarboken 3:31 (SV1917): Samgar, Anats son
Efter Oljudskapet och Otnäs’ befrielse kommer Samgar, Anats son, som i enkelhet och kraft fullbordar befrielsen av Israel genom att övermanna filistéerna med en oxpik. Budskapet är att Gud ofta verkar genom oväntade och obetydliga redskap för att uppfylla sin fria nåd och trofasta löften till folket.
Litterär kontext och sammanhang
Denna vers placeras i Domarboken som en del av de upprepade mönstra av domarskapets tid: ledarskap som kommer när folket vänder sig bort från Gud och ropar efter hjälp. Samgar därefter framträder som den tredje domaren efter Otniel och Ehud och kommer från Enesättet. Hans bedrift beskrivs kortfattat men med tydlig teologisk vikt: seger genom en oväntad kampsättning – en järnöxsparld som används som vapen, vilket understryker Guds möjlighet att utrusta den svaga för att förverkliga sin vilja.
Teologisk betydelse
Texten pekar mot Guds frihet i att använda vad som står till buds hos dem som litar på honom. Samgars seger är inte ett resultat av stor styrka eller mänsklig briljans, utan av Guds nåd som ger mod och kraft även genom enkla medel. Denna sanning återkommer i den heliga historien: Gud hör de ropande i nöd och förvandlar begränsningar till triumf när tro och lydnad förenas. Det pekar också fram mot en större mästare – Kristus – som genom det enkla och ödmjuka verkade frälsning till sin tid och vår tid.
Cross-referenser och kopplingar
Reflektionens frågor
Sammanfattning och slutsats
I Samgars seger ser vi en kort men tydlig bild av hur Gud fungerar i domarens tidsålder: genom enkla redskap, genom tro och genom lydnad. Även när människan räknar ut att den yttre kraften är liten eller obetydlig, är det Guds kraft som verkar för befrielse och trofasthet. Denna vers uppmanar oss att se till Gud när våra egna medel känns små och anpassa våra liv efter det rov som Gud sätter i vår väg – att han är vår styrka, vår frälsare och vår trofasthet framför allt.
Obs! Originaltoner från tidiga herrar i svenskt tidigare kommentarer: En sammanhängande kombination av Matthew Henry, Albert Barnes och Adam Clarke belyser att segern ofta följer lydnad och tillgång till Guds kraft, inte enhet med mänsklig styrka.