Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
2 Mosebok 1 2 Mosebok 2 2 Mosebok 3 2 Mosebok 4 2 Mosebok 5 2 Mosebok 6 2 Mosebok 7 2 Mosebok 8 2 Mosebok 9 2 Mosebok 10 2 Mosebok 11 2 Mosebok 12 2 Mosebok 13 2 Mosebok 14 2 Mosebok 15 2 Mosebok 16 2 Mosebok 17 2 Mosebok 18 2 Mosebok 19 2 Mosebok 20 2 Mosebok 21 2 Mosebok 22 2 Mosebok 23 2 Mosebok 24 2 Mosebok 25 2 Mosebok 26 2 Mosebok 27 2 Mosebok 28 2 Mosebok 29 2 Mosebok 30 2 Mosebok 31 2 Mosebok 32 2 Mosebok 33 2 Mosebok 34 2 Mosebok 35 2 Mosebok 36 2 Mosebok 37 2 Mosebok 38 2 Mosebok 39 2 Mosebok 40Verse
2 Mosebok 6:1 2 Mosebok 6:2 2 Mosebok 6:3 2 Mosebok 6:4 2 Mosebok 6:5 2 Mosebok 6:6 2 Mosebok 6:7 2 Mosebok 6:8 2 Mosebok 6:9 2 Mosebok 6:10 2 Mosebok 6:11 2 Mosebok 6:12 2 Mosebok 6:13 2 Mosebok 6:14 2 Mosebok 6:15 2 Mosebok 6:16 2 Mosebok 6:17 2 Mosebok 6:18 2 Mosebok 6:19 2 Mosebok 6:20 2 Mosebok 6:21 2 Mosebok 6:22 2 Mosebok 6:23 2 Mosebok 6:24 2 Mosebok 6:25 2 Mosebok 6:26 2 Mosebok 6:27 2 Mosebok 6:28 2 Mosebok 6:29 2 Mosebok 6:30



2 Mosebok 6:11 (SV1917) – Sammanfattning av betydelse
Meningen i versen: Gud uppmanar Mose att tala till Farao och kräva Israels barns frihet från Egyptens land. Det klargör Guds beslut om befrielse och uppdrag till ledaren Mose att verka på Guds vägnar.
Historisk bakgrund
Redan tidigare har Gud frammanat Mose och lovat att Hans kraft skall förmedlas genom honom. Nu förbereds den avgörande förtalsakten: att Faraos vägran att släppa folket ska möta Guds ingripande. I SV1917-speglningen betonas orden om att Israels frihet är planlagt av Gud och att Mose fungerar som mäktig förmedlare mellan Gud och Egyptens kung.
Viktiga tolkningspunkter
Relationer till andra passager
Cross-reference 1: Liknande skeende återkommer när Gud uppmanar andra ledare att ingripa för Israels skull; detta illustrerar att befrielsen ofta går igenom mänskliga redskap som Gud utrustar. Förklaringen i detta sammanhang hämtar sin kraft ur Guds löfte till patriarkerna och Hans vilja att befria sitt folk.
Cross-reference 2: I bredare mening speglas frestelsen hos Farao och hans svar som en prövning av mänsklig stolthet inför Gud. Dessa händelser används ofta i teologisk tolkning som exempel på gudomlig rättfärdighet och barmhärtighet över naturnära planer.
Cross-reference 3: Själva befrielsen av Israels barn är central i Guds handlingsplan mot Egypten och bär på symbolik för frihet från synd och fångenskap i senare texter. Förbindelserna ligger i hur Gud leder sitt folk från slaveri till frid i måltider och gudstjänst.
Tema i korthet
Praktisk tillämpning
Bibelläsaren uppmanas att se Guds kallelse som aktuell: lita på Guds plan när uppgifter känns överväldigande, och söka mod i tro på att Gud utrustar sina tjänare. Befrielsen i historien påminner om att frälsning ofta kräver tålamod och tro på Guds övergripande syfte.
Kopplingar till klassiska kommentarer
Denna vers används i traditionella kommentarer för att understryka att frihet ofta förmedlas genom ett gudomligt uppdrag till ledare. I Matthew Henrys och Adam Clarkes betraktelser framhålls att Guds budskap kräver tydlighet och trofast hänfördhet hos mottagaren. Albert Barnes påpekar att herravälde och befrielse grupperas som ett landskap där Gud verkar genom sina tjänare.
Notering om citat: Inga längre direkta citat från Matthew Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke används i denna sammanfattning, men deras centrala betoningar på Guds uppdrag, befrielse och ledarskap speglas i den här syntesen.