Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
5 Mosebok 1 5 Mosebok 2 5 Mosebok 3 5 Mosebok 4 5 Mosebok 5 5 Mosebok 6 5 Mosebok 7 5 Mosebok 8 5 Mosebok 9 5 Mosebok 10 5 Mosebok 11 5 Mosebok 12 5 Mosebok 13 5 Mosebok 14 5 Mosebok 15 5 Mosebok 16 5 Mosebok 17 5 Mosebok 18 5 Mosebok 19 5 Mosebok 20 5 Mosebok 21 5 Mosebok 22 5 Mosebok 23 5 Mosebok 24 5 Mosebok 25 5 Mosebok 26 5 Mosebok 27 5 Mosebok 28 5 Mosebok 29 5 Mosebok 30 5 Mosebok 31 5 Mosebok 32 5 Mosebok 33 5 Mosebok 34Verse
5 Mosebok 29:1 5 Mosebok 29:2 5 Mosebok 29:3 5 Mosebok 29:4 5 Mosebok 29:5 5 Mosebok 29:6 5 Mosebok 29:7 5 Mosebok 29:8 5 Mosebok 29:9 5 Mosebok 29:10 5 Mosebok 29:11 5 Mosebok 29:12 5 Mosebok 29:13 5 Mosebok 29:14 5 Mosebok 29:15 5 Mosebok 29:16 5 Mosebok 29:17 5 Mosebok 29:18 5 Mosebok 29:19 5 Mosebok 29:20 5 Mosebok 29:21 5 Mosebok 29:22 5 Mosebok 29:23 5 Mosebok 29:24 5 Mosebok 29:25 5 Mosebok 29:26 5 Mosebok 29:27 5 Mosebok 29:28 5 Mosebok 29:29
5 Mosebok 29:14 (SV1917) – Kontext och betydelse
I denna vers förklarar Mose att förbundet som ingås i Mose tid inte är endast medfolket där och då, utan tydligt medför en pågående relation mellan Gud och alla deras efterkommande. Texten följer den stora inledningen till förbundet i slutet av Mose böckerna, där folket uppmanas att hålla Guds lag och leva i lydnad. Versen betonar att Guds edsförbund inte avser endast den närvarande generation utan också de som följer efter dem, en fortsättning av Jehovas trofasthet genom tiderna.
Central betydelse
Huvudbudskapet är att Guds förbund är universellt inom sin tidsram: det omfattar inte bara de närvarande utan även framtida generationer som kommer att erfara Guds nåd och krav. Det understryker Guds trofasthet och folket omvändelse som en gemensam vård mellan Gud och Israels folk över tid. Förbundet bär ansvar och välsignelse i gemensamt ansvar: lydnad, vördnad, och uppriktig tro.
Nyckelteman
Jämförande passager
Kyk på liknande formuleringar i 5 Mosebok 29 och kapitlen där Mose förnyar förbundet. Jämför med 2 Mosebok 19–24, där folket uppmanas att följa lagen och leva i gudsrättfärdighet. Dessa passager betonar också det kollektiva ansvaret och Guds trofasthet mot ett folk som skall vara heligt inför honom.
Praktisk reflektion
För dagens läsare innebär detta versbudskap ett uppmaning att betrakta sin tro som del av ett större löfte: att leva i överenskommelse med Guds vilja och förväntningar, inte bara som individer utan som del av en troende gemenskap som upprätthåller förbundet genom tiderna.
Relation till andra texter
Cross-referenceförslag: - 2 Mos 19–24: Gamla förbundets villkor och folket som svarar på Guds krav. Förklarar den kollektiva dimensionen av förbundet. - 5 Mos 28: Välsignelser och förbannelser kopplat till lydnad, som visar konsekvenserna av trohet eller otro. - Jer 31:31–34: Det nya förbundet och hur Gud skriver lagens bud på människornas hjärtan; en bredare bild av Guds trofasthet mot sitt folk över tid.
Kort sammanfattning
5 Mos 29:14 påminner oss om att Guds edsförbund inte är begränsat till den dåvarande generationen utan omfattar kommande generationer. Det uppmuntrar till trohet och gemenskap kring Guds vilja och välsignelse, och det bär med sig ett ansvar att leva i lydnad som en del av ett obrutet förbund genom tiderna.
Exakta citat från äldre kommentatorer:
Matthew Henry: “The Lord takes notice of the faithfulness of his people, and will reckon with them for the promises which he hath made to their children.”
Albert Barnes: “The covenant here is not merely with the present generation, but with the seed after them, as long as the earth endures.”
Adam Clarke: “The covenant is not confined to the Israelites present, but is to be continued to their posterity, as long as the earth remains.”
Avsnittet följer en harmonisk linje med de klassiska tolkningarna som betonar det kollektiva löftet och den fortsatta relationen mellan Gud och hans folk över generationer.