Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet Uppenbarelseboken
Daniel 12:11 (SV1917) – Förklaring i kontext
I Daniels skapelse av profetiska synen står talet om tiden fram till Jerusalem och tempelns öde i fokus. Vers 11 befinner sig i den del av Daniels bok där ett sista, särskilt avgörande uppenbarelseålder beskrivs: tiden när det dagliga offret upphör och det som kallas för “förödelsens styggelse” uppställs. Dessa uttryck pekar på en period då gudstjänsten i templet avskaffas och avgudadyrkan eller ondskans makt intar templet som en teckenhändelse. Denna händelse föregås av sällsamhetsmärken och tvång, och timtalet mellan avskaffandet av det dagliga offret till en specifik sista tidsperiod blir 1290 dagar enligt den noterade siffran. Kondensationen av dessa bilder visar hur profeten får en seismisk bekräftelse av Guds plan, där tecken och tider pekar mot slutet och uppgörelsen med ondskan.
Central betydelse
Texten säger att när offret i templet avskaffas och ”förödelsens styggelse” står upp, ska 1290 dagar gå. Tiden är inte bara en kronologisk spets utan symboliserar en period av prövning och upprättelse: lydnadens prövning, när Guds folk noggrant hålls under bunden tid, följt av Guds ingripande och slutgiltig upprättelse. Det pekar fram mot en period då Gud sätter sitt slutliga domslut och uppenbarar sin plan trots mänskliga motstånd.
Tre centrala teman
Relaterade passager
– Daniels andra kapitel och de senare delarna belyser liknande teman om herdarens och kungarnas makt, och hur Guds dom föregår ett kristallklart slutgiltigt ingripande. Samtalet kring templets uppgifter och slutfasen i uppenbarelserna anknyter till denna vers.
– Judas eller Daniels profetiska urspårning sammanlignas ofta med uppenbarelsernas perioden av prövning där tiden noggrant räknas ut av Gud. (Översiktligt i källtexterna, utan att citera texten i fullhet.)
Praktisk reflektion
Troende kan ta från denna vers en påminnelse om att Gud samordnar tider och händelser. När motgångar och religiös press ökar, uppmuntrar texten till trofasthet och välsignad väntan på Guds rättvisa och upprättelse. Det är en uppmaning att hålla fast vid sanningens offra och att förstå att även svåra tider är inför ännu större Guds verk.
Kort sammanfattning
Daniel 12:11 pekar mot en avgörande tid då det dagliga offret upphör och förödelsens styggelse uppstår, följt av en bestämd 1290-talsperiod som leder till Guds slutgiltiga ingripande och upprättelse. Tydligt understruket är att Gud styr hela tidsrymden och att hans folk kallas att hålla uthållighet och trohet.
Cross-references
– Daniel 9:27: Exakt knyter an till profetiskt tidshorisont och tecken på slutet. Den knyter an till det planerade sluttalet som gestaltar Guds dom och upprättelse.
– Uppenbarelseboken 11:2–3: Bildernas uppfyllelse i symboliskt språk där tempelscen och tvången ställs mot Guds ingripande och dom.
– Daniel 8:13–14: Förbindelse mellan tempelrelaterade händelser och tiden innan fulländningens och helgelsers upprättelse.