Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
1 Samuelsboken 1 1 Samuelsboken 2 1 Samuelsboken 3 1 Samuelsboken 4 1 Samuelsboken 5 1 Samuelsboken 6 1 Samuelsboken 7 1 Samuelsboken 8 1 Samuelsboken 9 1 Samuelsboken 10 1 Samuelsboken 11 1 Samuelsboken 12 1 Samuelsboken 13 1 Samuelsboken 14 1 Samuelsboken 15 1 Samuelsboken 16 1 Samuelsboken 17 1 Samuelsboken 18 1 Samuelsboken 19 1 Samuelsboken 20 1 Samuelsboken 21 1 Samuelsboken 22 1 Samuelsboken 23 1 Samuelsboken 24 1 Samuelsboken 25 1 Samuelsboken 26 1 Samuelsboken 27 1 Samuelsboken 28 1 Samuelsboken 29 1 Samuelsboken 30 1 Samuelsboken 31Verse
1 Samuelsboken 30:1 1 Samuelsboken 30:2 1 Samuelsboken 30:3 1 Samuelsboken 30:4 1 Samuelsboken 30:5 1 Samuelsboken 30:6 1 Samuelsboken 30:7 1 Samuelsboken 30:8 1 Samuelsboken 30:9 1 Samuelsboken 30:10 1 Samuelsboken 30:11 1 Samuelsboken 30:12 1 Samuelsboken 30:13 1 Samuelsboken 30:14 1 Samuelsboken 30:15 1 Samuelsboken 30:16 1 Samuelsboken 30:17 1 Samuelsboken 30:18 1 Samuelsboken 30:19 1 Samuelsboken 30:20 1 Samuelsboken 30:21 1 Samuelsboken 30:22 1 Samuelsboken 30:23 1 Samuelsboken 30:24 1 Samuelsboken 30:25 1 Samuelsboken 30:26 1 Samuelsboken 30:27 1 Samuelsboken 30:28 1 Samuelsboken 30:29 1 Samuelsboken 30:30 1 Samuelsboken 30:31



Men David svarade: »Så skolen I icke göra, mina bröder, med det som HERREN har givit oss, då han bevarade oss och gav i vår hand denna rövarskara, som kom över oss.» (1 Samuelsboken 30:23, SV1917)
Direkt betydelse – David uppmanade sina män att inte ta liknande ståndpunkter som vore att förlita sig på egen mänsklig styrka. Staten talar om att inte låta fiendens fångade rikedom eller seger förmörka deras tro på att Gud själv varit deras försvar och givits dem seger.
Kontext och bakgrund
Efter att ha återfått Ziklag där deras familjer hållits som gisslan av pöbeln, står David och hans hembesökare inför att dela upp bytet. Avundansaktiga och förhärdade röster uppstår, och det är en prövning av tron: ska de använda bytet som bevis på mänsklig framgång eller som påminnelse om Guds hand?
Tolkningsblickar
Kommentarer från klassiska källor lyfter fram tre nyckelaspekter:
Korta tematiska punkter
Relaterade passager och korta förklaringar
1 Samuelsboken 14:6 – Guds ledning och triumf över fiender uppmuntrar till mod och ödmjukhet, inte självständighet.
Ordspråksboken 3:5–6 – Förtroendet för Herrens vägledning i allt beslut, inte egen uppfinningsrikedom.
Psaltaren 20:7 – Tilltro till Guds hjälp över människors härskarande kraft.
Praktisk tillämpning
När vi står inför belöningar eller framgångar bör vi: - minnas vem som gav segern, - undvika att låta stolthet eller girighet inspirera till djärva missbruk, - upprätthålla gemenskapens enhet genom ödmjukhet och rättvisa i hur vi delar vinster och erkännande.
Redan kända kommentarer i kort sammanhang
Matthews Henry betonar ofta att inre tro och vandel, inte yttre triumf, räknas inför Gud. Albert Barnes framhäver att David här sörjer att rovet inte blir upphov till splittring utan enhet. Adam Clarke ser detta som ett exempel på att frukterna av Guds ingripande bör användas till Guds ära och gemenskapens bästa.
Sammanfattningsvis visar versen hur David ser segern som Guds gåva och hur han vädjar till sina män att inte låta bytet förstärka köttslig stolthet. Det är en modell för etisk ledarskap där Guds verk står i centrum och gemenskapens enhet prioriteras.