Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
1 Johannesbrevet 5:1 1 Johannesbrevet 5:2 1 Johannesbrevet 5:3 1 Johannesbrevet 5:4 1 Johannesbrevet 5:5 1 Johannesbrevet 5:6 1 Johannesbrevet 5:7 1 Johannesbrevet 5:8 1 Johannesbrevet 5:9 1 Johannesbrevet 5:10 1 Johannesbrevet 5:11 1 Johannesbrevet 5:12 1 Johannesbrevet 5:13 1 Johannesbrevet 5:14 1 Johannesbrevet 5:15 1 Johannesbrevet 5:16 1 Johannesbrevet 5:17 1 Johannesbrevet 5:18 1 Johannesbrevet 5:19 1 Johannesbrevet 5:20 1 Johannesbrevet 5:21
1 Johannesbrevet 5:10 (SV1917) — Vittnesbördet och tvivlets konsekvenser
Avsnittet i första Johannesbrevet talar starkt om tro och vittnesbörd. Det som skiljer den som tror från den som inte gör det är individens lydnad inför Guds vittnesbörd om sin Son. Denna vers lyfter fram att den som tror har ett inre vittnesbörd, medan den som förkastar Guds vittnesbörd gör Gud till en lögnare genom sin otro. Budskapet är djupt teologiskt men också praktiskt: troens grund är Guds ord och dets vittnesbörd i Kristus som ger livets säkerhet.
Versens plats i kapitlet
I sammanhanget pekar Johannes på den kristna erfarenhetens trevånings struktur: tro på Jesus som Kristus, övervinnerens liv som följer tro, och det säkerställda vittnesbördet som Gud själv har givit i sin Son. Denna vers knyter tro till ett subjektivt vittnesbörd inom troende och till ett objektivt vittnesbörd från Gud om sin Son.
Huvudlärosten
Huvudlärosten är att tro på Jesus som Guds Son ger ett inre vittnesbörd, medan vägran att tro Gud gör honom till en lögnare. Detta understryker betydelsen av tro som inte bara ett intellektuellt erkännande utan ett förtroende som motsvarar Guds egna vittnesbörd i Kristus. Tron har därför en total kvalitetsmärkning: antingen man erkänner Guds ord och hans Son, eller man avvisar dem och därmed avvisar Gud själv.
Gående och jämförande utsnitt
Liknande teman förekommer i andra delar av Nya testamentet:
Samtliga referenser stödjer den grundläggande kopplingen mellan Guds vittnesbörd om sin Son och människans tro som avgörande för relationen till Gud.
Tillämpning
Uppmana till en tro som är lös i vardagen: lita på Jesus i prövningar, och låt hans tecken och ord få form i din dagliga vandring. Om du kämpar i tvivel, påminn dig om att Guds vittnesbörd är stabilt och sant — det står fast genom Kristi arbete och uppståndelse. Denna vers uppmanar oss att leva i ett kontinuerligt mottagande av Guds vittnesbörd, inte i en troslöshet eller en villfarelse som betraktar Gud som lögnare.
Korsreferenser och korta förklaringar
Johan 3:18: Den som tror på honom slipper dömas; den som inte tror står redan dömd. Förklarar hur troens sak är avgörande för människans ställning inför Gud.
Rom 10:9–10: Bekänna Jesus som Herre och tro i hjärtat leder till rättfärdighet och räddning; betonar att troens innehåll är centralt.
Johannes 14:6: Jesus som vägen till Fadern, där tro på Kristus är vägen till gemenskap med Gud.
Sammanfattning
1 Johannesbrevet 5:10 säger att tro på Guds Son ger ett inre vittnesbörd, medan otro låter Gud framstå som lögnare genom att förkasta hans vittnesbörd. Budskapet knyter tro till Guds ord och till Kristi identitet. Att leva i tro innebär att ta emot och bejaka det Gud har uppenbarat i sin Son, och att trofasthet i livet följer från ett sant vittnesbörd.
Preciseringar från äldre bibelkommentarer: Enligt klassiska författare betonades att troens vittnesbörd inte bara är subjektivt utan grundat i Guds egen utsaga om Sonen. Henry, Barnes och Clarke framhäver att tvivel alltid utmanas av Guds ord och att tron därför är ett svar på det Gud har uppenbarat. För kort citat från dessa källor används endast om det förekommer i offentlig domän och är relevanta för tolkningen.