Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet Uppenbarelseboken
Höga Visan 1:3 i SV1917 – Förståelse i kontext
I Höga Visan berättas ett starkt bildspråk om ömsesidig kärlek och smörjelsen som prisas. Denna vers sker i en samklang av längtan efter närhet och vördnad inför den älskades namn som symboliserar hans karaktär och förrättning. Doften av salvorna är ett uttryck för personens goda rykte och väsen, liksom för den omtanke och uppskattning som medlemmarna i bröllopssällskapet visar. Salvorna är utgjutna – en gest som förstärker tilliten och njutningen av närheten, medan namnet symboliserar identiteten och auktoriteten hos den man som tilltalas.
Med central betydelse
Versen förmedlar en lockelse som bygger på skönhet, ömhet och erkännande. Doften symboliserar upplevelsen av närhet och välbefinnande som följer av en nära relation, medan ett utgjutet namn motsvarar ett välkänt och vördat personnamn — ett namn som bär värde och ära inom gemenskapen.
Nyckeltema
Relaterade avsnitt
- Sammanhang i Höga Visan där kärlekens smak och lukt beskrivs – detta förstärker upplevelsen av närvaro och överflöd. Ref. Se hur ord som ”doft” och ”salva” återkommer i beskrivningar av kärlekens ömhet.
- Bildlighetens teologi om identitet och trohet – namn som symbol för arv och trohet i förbund.
Praktisk reflektion
För läsaren i dag pekar versen mot hur vår egen omtanke och vänskap ger en doft som andre kan känna och uppskatta. I praktiken handlar det om att vårda våra relationer med generositet, öppenhet och respekt för den annans identitet – något som gör gemenskapen frisk och attraktiv.
Avslutande sammanfattning
Höga Visan 1:3 skildrar hur smörjelsens doft och ett utgjutet namn gestaltar en relationskänsla av närhet, vördnad och trygg identitet. Doften är den gemensamma glädjen i närheten, namnet är symbolen för det värde och den heder som bär relationen framåt.
Korsreferenser
- 2 Krön 9:3-4: Pris och doft i mötet med salvor och gyllene gåvor illustrerar hur överflöd och erkännande följer fromhet. Notering av krönikeböckernas bildspråk om frid och ära får läsaren att se hur värde kommer från relationens ömsesidiga givande.
- Psaltaren 45:8: Doftande salvor och rika gåvor kopplas här till kunglig ära och vänskapens glans, som hjälper till att tolka den högtidliga stämningen i Höga Visan.
- Filipperbrevet 4:18: Denna vers i Nya Testamentet talar om den gåva som uppfyller behoven och som får mottagaren att känna sig uppskattad – en sak där smörjelse och omtanke kan ses som liknelser för relationers ömsesidiga stöd.