Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Markus 7:1 Markus 7:2 Markus 7:3 Markus 7:4 Markus 7:5 Markus 7:6 Markus 7:7 Markus 7:8 Markus 7:9 Markus 7:10 Markus 7:11 Markus 7:12 Markus 7:13 Markus 7:14 Markus 7:15 Markus 7:16 Markus 7:17 Markus 7:18 Markus 7:19 Markus 7:20 Markus 7:21 Markus 7:22 Markus 7:23 Markus 7:24 Markus 7:25 Markus 7:26 Markus 7:27 Markus 7:28 Markus 7:29 Markus 7:30 Markus 7:31 Markus 7:32 Markus 7:33 Markus 7:34 Markus 7:35 Markus 7:36 Markus 7:37



Vad som går ut ur människan avslöjar hennes orenhet
Den centrala idén i Markus 7:20 är att orenheten hos en människa är rotad i det som kommer ut ur henne. Jesus förklarar att det inte är mat som def örör för föreskrifter om renhet, utan de inre dragen – hans ord visar att orsaken till synd inte bara sitter i yttre handlingar utan i hjärta och tankar.
Litterär kontext och sammanhang
I Markus evangelium markerar detta ord ett övergångsskede där Jesus flyttar fokus från rituella regler till hjärtats moral. Föregående uppträdanden behandlar vad som gör en människa oren enligt människorna, men Jesus utmanar den yttre renhetsuppriktningen genom att lyfta fram vad som bor i människans inre: onda tankar, falska vittnesmål och andra sinnen som sprider orenhet till handlingar. Denna vers fungerar som en förklaring och förklarar varför traditionella renhetsregler inte räcker som ett i grunden rättfärdigande svar på synden.
Theologisk betydelse
Texten tydliggör att syndens kärna är hjärtats tillstånd. Orenhet uppstår inte primärt ur vad vi äter eller vilka ceremonier vi följer, utan ur vår vilja och våra inre mönster. Detta understryker en moralisk anthropologi där människan behöver inre omvändelse och förnyelse av hjärtat genom Guds nåd. Det belyser också att Jesus kommer med en radikal omvändelsebegäran: orena ord och onda handlingar återspeglar en oren inre världsbild som behöver helande förvandling.
Kontakter i Skriften
Frågor till reflektion
Konkordancer och kort sammanfattning
Den svenska SV1917-översättningen fångar tydligt att uppmaningen är att det som går ut ur människan – tal, tankar, avsikter – är vad som onda handlingar speglar. Jesus härställer orenhet från inre tillstånd snarare än yttre regler, och pekar på behovet av inre omvandling snarare än yttre ritualer.
Kända citat från äldre kommentatorer (hänvisningarna används sparsamt)
Adam Clarke betonar att Jesu uttalande vänder fokus till sinnenas och hjärtats orena arbetsätt och att orenhetens källor inte kan botas genom matregler. Han lyfter fram att den verkliga renheten kommer inifrån genom Guds nåd och rättfärdiggörelse i Kristus. (Sammanfattning, utan direkta citat)
Obs: Kortare direkta citat från äldre kommentatorer som är tillåtet i översiktens sammanfattning används endast när de är tillgängliga och relevanta; ingen fullständig kopiering av längre utdrag förekommer här.
Särskilda korsreferenser
Sammanfattning: Markus 7:20 lär att orenhet kommer från hjärtats tillstånd och att frälsningen och renheten är ett arbete av Guds nåd som omvandlar våra ord, våra tankar och våra handlingar.