Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Hebreerbrevet 4:1 Hebreerbrevet 4:2 Hebreerbrevet 4:3 Hebreerbrevet 4:4 Hebreerbrevet 4:5 Hebreerbrevet 4:6 Hebreerbrevet 4:7 Hebreerbrevet 4:8 Hebreerbrevet 4:9 Hebreerbrevet 4:10 Hebreerbrevet 4:11 Hebreerbrevet 4:12 Hebreerbrevet 4:13 Hebreerbrevet 4:14 Hebreerbrevet 4:15 Hebreerbrevet 4:16
Hebreerbrevet 4:6 – Sammanfattning av betydelse
Det som står kvar är att vissa ännu skall få inträde till Guds vila, och de som först inte kom dit på grund av sin otro fick inte ta del av det glada budskapet.
Kontextuell bakgrund
I brevet till hebreerna drivs en teologisk tolkning av insättandet av sabbatsvila och löftets realitet genom Kristus. Författaren visar att trots att löftet är tillgängligt, krävs tro och lydnad för att ta del av det. Här refereras till den israelitiska folkmängdens vägran att gå in i det förlovade landet, vilket blev ett exempel på ohörsamhetens konsekvenser och hur något som var avsedd som nåd kunde förväxlas med kritiska misslyckanden om människan vägrar att tro och följa Gud.
Interpretationsöversikt
Värdet ligger i att uppmärksamma hur Guds vila är ett mål som kräver förtroende. De första mottagarna av budskapet, som inte kom in på grund av sin tvivelsotran, ses som varningar mot att avvisa Guds erbjudande. Texten uppmanar därför tro och hängivenhet som nyckel till att nå in i vilan som Gud erbjuder genom Kristus.
Nyckelinsikter
Relaterade passager (kopplingar och kort förklaring)
Hebreerbrevet 3:7–19 – Betonar hur folks otro och vilsenhet i öknen ledde till att de icke kom in i vilan; uppmanar till trofasthet så att man inte upprepar deras misstag.
Psaltaren 95:7–11 – En bön och varning om att lyssna till Guds röst och inte vara otro tro hos dagen av prövning.
Johannesevangeliet 6:29 – Jesus vägleder till tro som det sanna arbetet som Gud kräver för att få del av livet och vilan i honom.
Praktiskt avstamp
Tro på Kristus som ingång till Guds vila kräver dagligt förtröstan och lydnad. Lämna tvivel och kvarhållande andliga mönster som leder till hårdhet, och sök in i Guds viloskap genom bön, ord och gemenskap med troens kropp.
Kort citat från äldre kommentarer (använd sparsamt)
Från Adam Clarke: “De som först mottogo budskapet för sin otro…” betonar konsekvensen av att ignorera nådens erbjudande. Adams kommentarer pekar på tro och lydnad som förutsättning för vila i Kristus.
Från Matthew Henry: Henry anmärker på att vilan i Gud inte är passiv vila utan aktivt trofasta livsförändringar i Kristus.
Från Albert Barnes: Barnes lyfter fram att Guds vila är både ett löfte och en kallelse; det kräver tro och lydnad för att uppnå.
Ordkunskap och tolkning mot Bibelns helhet ger en enhetlig bild: Gud behåller sitt löfte om vila, men människan måste tro och följa för att få ta del i det.