Efesierbrevet 4:31 (SV1917): All bitterhet och häftighet och vrede, allt skriande och smädande, ja, allt vad ondska heter vare fjärran ifrån eder

Spåret i Efesierbrevet kring uppbrottet med det gamla livet. Det föregående kapitlet målar upp den nya kallelsen som Gud har lagt ner i troende: tillhöra Kristus, leva i sanning, rättfärdighet och kärlek. Nu uppmanas församlingslivet att låta det gamla väsnas av bitterhet och vrede lämna plats åt ett liv och ett sätt som speglar Guds nåd.

Källa och sammanhang

Texten ligger i ett avsnitt där aposteln Paulus uppmanar de troende i Efesus att lägga av det gamla livet och låta andens verk prägla deras dagliga relationer. Det följer ett viktigt budskap: den som blivit uppväckt till nytt liv i Kristus bär ett ansvar för sina relationer och sin anda mot varandra. Att avlägsna bitterhet, ilska, skriande och smälande understryker behovet av en ren och kärleksfull gemenskap i församlingen.

Vad texten avslöjar om Gud och tro

Texten visar att Guds folk kallas till ödmjukhet och kärlek i gemenskapen. När den Helige Ande verkar i troende, skapas en ny karaktär: en frihet från skadlig retlighet och fördomsfullhet, en vilja att förlåta och uppmuntra. Gud verkar inte i kaos och konfrontation utan i fred och helig enighet inom Kristus.

Viktiga ord och bilder

bitterhet – en rotad missnöjdhet som stänger inne och smittar relationer. häftighet och vrede – starka uttryck för ilska som kan övergå i skadliga handlingar. skriande och smädande – ord som förstör och sårar; ovanligt i ett liv som bär Kristi namn. Allt vad ondska heter bär den kollektiva betydelsen att allt som står i motsats till kärlek och rättfärdighet måste avlägsnas i gemenskapen.

Relaterade passager

• Kol 3:8–9 – Uppmanar till att lägga av likgiltighet, ljumhet och skadeord i ljuset av Kristus; en liknande etisk disciplin i vardagen. Förklarar varför åtbörderna måste upphöra i gemenskapen.
• Ef 4:32 – Uppmanar till godhet, överseende och förlåtelse som varande ömsesidig kärlek i kyrkan. Påminner om den nya karaktären som följer på nåden.
• Kol 3:12–14 – Betonar kläderna i den nya skapelsen: ödmjukhet, mildhet, tålamod och kärlek som sammanfogar allt i harmoni.

Historisk och exponerande citat från kända äldre kommentarer

Adam Clarke och Albert Barnes betonar att den kristne är kallad att övervinna lusten till vrede och skada genom att vårda andens frukt. De betonar att sådant beteende skadar inte bara andra utan även trons vittnesbörd. Ingen längre lever i ett syrligt klimat av leda eller ödeläggelse; istället råder ett liv i gemenskap och Sanningen som försonar.

Anknytningar till tro och praktisk tillämpning

Denna versrunda uppmaning gäller inte bara ord utan liv. Församlingen uppmanas att reflektera över hur de interagerar med varandra i vardagen – i hemmet, arbetsplatsen och gemenskapen. När bitterhet och vrede söker komma in, uppmanas de troende att minnas Kristi försoning och att svara med förlåtelse, mildhet och överseende.

1–2 korta praktiska reflektioner

1. Be om Guds styrka att lämna skadliga känslor och uttryck i konflikter som uppstår.
2. Fokusera på ord som uppbyggar – tack, uppmuntran och sanning – i stället för att såra.

Så sätter texten fokus på hur ett nytt liv i Kristus formar ett harmoniskt och heligt gemenskapsliv, där förlåtelse och kärlek får sista ordet.