Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Daniel 4:1 Daniel 4:2 Daniel 4:3 Daniel 4:4 Daniel 4:5 Daniel 4:6 Daniel 4:7 Daniel 4:8 Daniel 4:9 Daniel 4:10 Daniel 4:11 Daniel 4:12 Daniel 4:13 Daniel 4:14 Daniel 4:15 Daniel 4:16 Daniel 4:17 Daniel 4:18 Daniel 4:19 Daniel 4:20 Daniel 4:21 Daniel 4:22 Daniel 4:23 Daniel 4:24 Daniel 4:25 Daniel 4:26 Daniel 4:27 Daniel 4:28 Daniel 4:29 Daniel 4:30 Daniel 4:31 Daniel 4:32 Daniel 4:33 Daniel 4:34 Daniel 4:35 Daniel 4:36 Daniel 4:37
Daniel 4:31 i SV1917: Platsen efter tiden av prövning
I detta ögonblick talar Nebukadnessar, som tidigare blivit förblindad av sin egen stolthet, tillfälligt som kung över världen men under Guds hand. Texten fångar ögonblicket då han ser upp till himmelen och återfår sitt förstånd, ett vändpunkt där guds härskarvälde återigen står i centrum för hans erkännande.
Vad texten avslöjar om Gud och tro
Här står erkännandet av den Högste som lever evinnligen, vars välde är ett evigt välde och vars rike varar från släkte till släkte. Nej, här möter man en Gud som inte sitter fast i människors imperier eller tidsmässiga makt; han är allsmäktig, fast i sin rang och trofast i sitt rike. Nebukadnessars återfådda förstånd och upphöjelse till åminnelse om Guds storhet visar att gudomlig suveränitet överträffar mänsklig storhet och att omvändelse och tro på Guds herravälde är vägen till rättfärdighet.
Viktiga ord och bilder
Kopplingar till andra passager
- Liknande återställande och erkännande av Gud ses i Psaltaren 103:8–12 där Herrens barmhärtighet och trofasthet används som skäl till hopp. Kommentarstanke: människan konfronteras av Guds rättvisa, men Guds kärlek leder till vägen tillbaka.
- I Jesaja 40 diskuteras Guds överlägsenhet över alla firade makter; detta påminner om att Guds välde överskrider människans stolta planer. Kommentarstanke: omvändelse innebär att bekänna att Herrens beslut står fast när allt annat svajar.
- I Daniel 3 och 4 visas en enhetlig bild av nykter bedömning: fiendskap mot Guds rike måste göras till bön om ödmjukhet och tro.
Tillämpning för vår tid
Texten uppmanar till ödmjukhet inför Gud när vi upplever livets vändningar. När vår egen plan haltar, kan vi likt Nebukadnessar höja blicken till himmelen och erkänna att Gud är den som behåller riket. Denna tro ger tålamod i prövningar, styrka att hålla fast vid rättfärdighet och mod att dyrka den som lever evigt, oavsett världens förändringar.
Kort historisk sammanfattning
Nebukadnessar upplever en prövning som leder till en omvänd bön om erkännande av Guds absoluta herravälde. Han förlorar och återvinner sin förstånd i ett ögonblick då hans ögon vänds mot himmelen och hans hjärta bekänner Guds eviga välde.
Exakta citat från klassiska kommentarer
Av Matthew Henry: “Det var när jag ännu i min stolhet höll mig själv högre än Gud som jag blev nedböjd; men nu prisar jag den som lever evinnerligen.”
Av Albert Barnes: “Guds rike består när alla jordiska makter jämsides försvinner; vår tro vilar då i hans eviga suveränitet.”
Av Adam Clarke: “När ögonen upphöjdes till himmelen, sade själen: ‘Mitt herravälde är i Sanningen hos den Högste.’”
Detta stycke hämtar sin tyngd ur Guds trofasthet och uppmanar oss att vandra under hans eviga välde och i hans rike som är grundat på rättfärdighet och sanning.