Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
2 Krönikeboken 1 2 Krönikeboken 2 2 Krönikeboken 3 2 Krönikeboken 4 2 Krönikeboken 5 2 Krönikeboken 6 2 Krönikeboken 7 2 Krönikeboken 8 2 Krönikeboken 9 2 Krönikeboken 10 2 Krönikeboken 11 2 Krönikeboken 12 2 Krönikeboken 13 2 Krönikeboken 14 2 Krönikeboken 15 2 Krönikeboken 16 2 Krönikeboken 17 2 Krönikeboken 18 2 Krönikeboken 19 2 Krönikeboken 20 2 Krönikeboken 21 2 Krönikeboken 22 2 Krönikeboken 23 2 Krönikeboken 24 2 Krönikeboken 25 2 Krönikeboken 26 2 Krönikeboken 27 2 Krönikeboken 28 2 Krönikeboken 29 2 Krönikeboken 30 2 Krönikeboken 31 2 Krönikeboken 32 2 Krönikeboken 33 2 Krönikeboken 34 2 Krönikeboken 35 2 Krönikeboken 36Verse
2 Krönikeboken 3:1 2 Krönikeboken 3:2 2 Krönikeboken 3:3 2 Krönikeboken 3:4 2 Krönikeboken 3:5 2 Krönikeboken 3:6 2 Krönikeboken 3:7 2 Krönikeboken 3:8 2 Krönikeboken 3:9 2 Krönikeboken 3:10 2 Krönikeboken 3:11 2 Krönikeboken 3:12 2 Krönikeboken 3:13 2 Krönikeboken 3:14 2 Krönikeboken 3:15 2 Krönikeboken 3:16 2 Krönikeboken 3:17

2 Krönikeboken 3:2 (SV1917) – byggstart i Jerusalem
Immediate setting: Texten framhåller den exakta tidpunkten då Kung Salomo gav sig i väg att bygga templet i Jerusalem. Han började bygga på andra dagen i andra månaden, i sitt fjärde regeringsår. Detta är en detaljerad tidsmarkör som visar ordning och regelbundenhet i kungens program, och det understryker att gudstjänstbyggandet planerades och genomfördes med noggrannhet och ordning.
Vad texten avslöjar om Gud eller troen: Tidsangivelsen speglar Guds närvaro i Israels historia och hans barmhärtighet att låta sitt heliga hus få en plats bland folket. Byggandet av templet betecknar att Gudväl signar och ordnar central tillbedjan mitt bland sitt folk. Det ligger en vikt vid trohet, tålamod och trofast ledning i detta skede av Davids huss barn som nu fullföljer den profetiska visionen.
Viktiga ord och bilder: Byggnadsarbetets start i den andra månaden (i den judiska kalendern, månaden som följer efter Nissan/andet månaden) signalerar ett nytt skede av helighet och invigning. År fyra anger stabilitet och en mognad i kungens styre, och understryker att templet inte byggs på impuls utan genom långsiktig planering i Herrens tjänst.
Relaterade passager:
Kommentarens poäng: Den exakta tidsangivelsen visar att gudstjänstens uppförande är ordnat och seriöst, inte slumpmässigt. Det är ett tecken på guds trofasthet mot Davids hus och hans löften om ett centralt andligt centrum i Jerusalem.
Vad moderna läsare kan få ut av texten
Analogi till dagens tro: När kyrkliga byggnader, församlingsstrukturer eller andliga projekt planeras, påminner texten om nödvändigheten av tydlig tidsplanering, ansvar och målmedvetenhet inför Herren. Gud verkar i ordnade sammanhang och strävar efter att hans gudstjänst skall äga rum i rätt tid och rum.
Korshänvisningar och korta förklaringar
Sammanfattning av textens mening: Salomo börjar arbetet med templet i ett konkret och bestämt ögonblick, vilket signalerar att gudstjänsten i Israels mitt är ämnad att vara ordnad, helig och varaktig. Genom hela skildringen av Salomos byggnad framträder ett tema: Guds närvaro och trofasthet formar mänskliga planer till ett gudsfruktbart syfte.
Notering om ordinarie kommentarer: Textens karaktär av noggrant uppställda tidsangivelser har ofta kommenterats av tidiga teologer. Matthew Henry framhäver denna disciplin i byggandet som ett tecken på hängivenhet; Albert Barnes betonar det underliggende syftet att etablera gudstjänstens centrum; Adam Clarke noterar hur exakta tidsangivelser speglar gudomlig ordning. Gemensamt ser man att projektet är till för att upphöja Guds namn och binda folket i trofast tillbedjan.