Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
1 Samuelsboken 1 1 Samuelsboken 2 1 Samuelsboken 3 1 Samuelsboken 4 1 Samuelsboken 5 1 Samuelsboken 6 1 Samuelsboken 7 1 Samuelsboken 8 1 Samuelsboken 9 1 Samuelsboken 10 1 Samuelsboken 11 1 Samuelsboken 12 1 Samuelsboken 13 1 Samuelsboken 14 1 Samuelsboken 15 1 Samuelsboken 16 1 Samuelsboken 17 1 Samuelsboken 18 1 Samuelsboken 19 1 Samuelsboken 20 1 Samuelsboken 21 1 Samuelsboken 22 1 Samuelsboken 23 1 Samuelsboken 24 1 Samuelsboken 25 1 Samuelsboken 26 1 Samuelsboken 27 1 Samuelsboken 28 1 Samuelsboken 29 1 Samuelsboken 30 1 Samuelsboken 31Verse
1 Samuelsboken 25:1 1 Samuelsboken 25:2 1 Samuelsboken 25:3 1 Samuelsboken 25:4 1 Samuelsboken 25:5 1 Samuelsboken 25:6 1 Samuelsboken 25:7 1 Samuelsboken 25:8 1 Samuelsboken 25:9 1 Samuelsboken 25:10 1 Samuelsboken 25:11 1 Samuelsboken 25:12 1 Samuelsboken 25:13 1 Samuelsboken 25:14 1 Samuelsboken 25:15 1 Samuelsboken 25:16 1 Samuelsboken 25:17 1 Samuelsboken 25:18 1 Samuelsboken 25:19 1 Samuelsboken 25:20 1 Samuelsboken 25:21 1 Samuelsboken 25:22 1 Samuelsboken 25:23 1 Samuelsboken 25:24 1 Samuelsboken 25:25 1 Samuelsboken 25:26 1 Samuelsboken 25:27 1 Samuelsboken 25:28 1 Samuelsboken 25:29 1 Samuelsboken 25:30 1 Samuelsboken 25:31 1 Samuelsboken 25:32 1 Samuelsboken 25:33 1 Samuelsboken 25:34 1 Samuelsboken 25:35 1 Samuelsboken 25:36 1 Samuelsboken 25:37 1 Samuelsboken 25:38 1 Samuelsboken 25:39 1 Samuelsboken 25:40 1 Samuelsboken 25:41 1 Samuelsboken 25:42 1 Samuelsboken 25:43 1 Samuelsboken 25:44



1 Samuelsboken 25:22 (SV1917) – Närvaro och avsikt i Davids hämnd
Förklarande sammanhang: I detta avsnitt återges Nabal och hans hustrudom, Abigail, samt Daniels planer ter sig i en tid av hot och spänning. David, som nyligen har blivit krigsledare och blivit accepterad av Saul, står inför frågan om hur han skall reagera på Nabal:s hågkomst om hans tidigare oförrätter och hans vägran att stödja Davids män. Detta verspass fångar Davids starka beslut att sörja och agera i konsekvens av förräderi, där han säger att Gud ska straffa fienderna och att han inte skall låta någon av mannens mankön leva kvar till nästa dag. Denna starka statement visar hur tempot av vrede och rättvisa möts i Davids liv, men också uppmärksammar hur Gud överlämnar domen.
Vad texten avslöjar om Gud och tro
Texten speglar tron på att Gud vet vem som är fiende till hans älskade kung och att rättvisa tillkommer vid Guds tid. Davids uttalande uttrycker en gudfruktig tro att Gud själv upprätthåller rättvisa och att människans strävan att straffa utan herravälde bör överlåtas till Herren. Samtidigt demonstreras en disciplinerad tro där Davids män inte själva tar saker i egna händer utan väntar på Guds rättvisa.
Viktiga ord och bilder att förklara
Relaterade texter och hur de kopplas
– Romarbrevet 12:19 påminner om att ingen människa får hämnas, utan Vår Gud låter domen falla i Rätt tid; ro är att överlämna hämnden till Gud. (reflektionspunkt)
– 1 Samuelsboken 24 visar hur David avstår från att gripa till våld när möjligheten uppstår, vilket förstärker att hans vrede över lurar under Guds öga. Kommentarspunkt
– Psalm 94, där Gud beskrivs som den som upprättar rättvisa och bringar ordning i världen som står i konflikt med människor som avfärdar honom.
Nutida tillämpning
I dagens liv kan starka känslor av orättvisa väcka frestelsen att svara i ilska och hämnd. Texten uppmanar till att söka Guds tid och rättvisa snarare än att ta saken i egna händer. Det handlar om att hålla fast vid tro på att Gud ser och rätar till, samtidigt som man lever i fred med sin nästa och söker rättvisa genom rättsmedel och försiktighet. När vi står inför förföljelse eller skada kan vi be om Guds ledning för att svara i kärlek och integritet, utan att förgöra vår egen tro eller vårt vittnesbörd.
Kommentaröversikt från äldre källor: Matthevs Henry noterar att Davids beslut speglar hans tro på Guds dom och hans avhängighet av Guds urskillning. Albert Barnes betonar att kungens heder och Gudsrika plan kräver tålamod i aktion och rättvisa i måttlighet. Adam Clarke påpekar att starka ord som “så sant Gud må straffa” visar hur allvarlig hämndens hot kan bli när rättvisa upphävs av förnuft och gudsfruktan.
Avslutningsvis pekar texten mot att Guds dom är den ultimata rättvist. Davids troende svar bör vara att lita på Gud och låta honom upprätta rättvisa i sin rätta tid.