Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
1 Samuelsboken 1 1 Samuelsboken 2 1 Samuelsboken 3 1 Samuelsboken 4 1 Samuelsboken 5 1 Samuelsboken 6 1 Samuelsboken 7 1 Samuelsboken 8 1 Samuelsboken 9 1 Samuelsboken 10 1 Samuelsboken 11 1 Samuelsboken 12 1 Samuelsboken 13 1 Samuelsboken 14 1 Samuelsboken 15 1 Samuelsboken 16 1 Samuelsboken 17 1 Samuelsboken 18 1 Samuelsboken 19 1 Samuelsboken 20 1 Samuelsboken 21 1 Samuelsboken 22 1 Samuelsboken 23 1 Samuelsboken 24 1 Samuelsboken 25 1 Samuelsboken 26 1 Samuelsboken 27 1 Samuelsboken 28 1 Samuelsboken 29 1 Samuelsboken 30 1 Samuelsboken 31Verse
1 Samuelsboken 10:1 1 Samuelsboken 10:2 1 Samuelsboken 10:3 1 Samuelsboken 10:4 1 Samuelsboken 10:5 1 Samuelsboken 10:6 1 Samuelsboken 10:7 1 Samuelsboken 10:8 1 Samuelsboken 10:9 1 Samuelsboken 10:10 1 Samuelsboken 10:11 1 Samuelsboken 10:12 1 Samuelsboken 10:13 1 Samuelsboken 10:14 1 Samuelsboken 10:15 1 Samuelsboken 10:16 1 Samuelsboken 10:17 1 Samuelsboken 10:18 1 Samuelsboken 10:19 1 Samuelsboken 10:20 1 Samuelsboken 10:21 1 Samuelsboken 10:22 1 Samuelsboken 10:23 1 Samuelsboken 10:24 1 Samuelsboken 10:25 1 Samuelsboken 10:26 1 Samuelsboken 10:27



1 Samuelsboken 10:24 (SV1917) — Samuel bekräftar kungens urval
I detta avsnitt följer en dramatisk vändning när Samuel presenterar kungens utvalda person inför folket. Efter att Gud själv hade valt Saul som konung visar Samuel att själva legitimiteten ligger i Herrens hand och att folket bör svara med trohet och glädje inför den nya ledaren. Versen är den tydliga bekräftelsen: ingen annan än den utvalde har Gud valt och ställt fram; folket ropar med uppriktig nationell entusiasm.
Central betydelse
Huvudbudskapet är konungens legitimitet som Guds utvalda ledare. Samuel upprepar frasen att här är den som Herren har utvalt; det ger kungen en gudgiven auktoritet och ett ansvar inför folket. Folket svarar genom att jubla och ropa: Leve konungen!, vilket visar en grundläggande tro på Guds plan och ett positivt mottagande av ledarskapets ordning i tiden.
Två eller tre centrala teman
Relaterade passager
- 1 Samuelsboken 9–11: Berättelsen om hur Saul utses och bekräftas som konung. Dessa avsnitt förklarar konungens uppdrag och de prövningar han möter.
- 5 Mos 17:14–20: Förordningar om en konung och vad som hör till en rättfärdig ledare, inklusive gudsfrämjad ordning och disciplin. Dessa paralleller belyser att kungens mandat måste förbli underordnat Guds vilja.
- 1 Krön 29:23: Kungsgärning och det gudomliga kallet som skapar en rättfärdig regering under Herren.
Praktisk reflektion
Texten påminner oss om att varje ledarskap är kallat av Gud och att människors respons bör vara trofasthet och vördnad inför Guds plan. Församlingen uppmanas att instämma i Guds ordningar utan att förlora sin kritiska ande eller gudsfruktan. Det är också en påminnelse om att en rätt konung, som lever under Guds lag, tjänar folket och orsakar samhörighet och hopp.
Slutsats
Samuels bekräftelse att Herren har utvalt Saul betonar konungens gudgivna legitimitet och folkmötet som en enad bekräftelse. Texten uppmanar till att fira och understödja den gudomliga planen, samtidigt som den inbördes ansvar och underkastelse inför Herren bibehålls.
Notering om äldre kommentarer
Inga direkta citerade längre utdrag i denna text används här, men influenser ur klassiska kommentarer ligger i bakgrunden. Samuel Henry, Barnes och Clarke understryker att kungens uppdrag och folkmötets positiva mottagande hänger samman med Guds suveräna kallelse och den rätta ordningen i Israels folk.
Kort korsreferenser
- Koppling till Guds urval och ledarskap (4 Mos 27:18–23): Att ledare står i Guds åtagande.
- Parallell betydelse av kungadömet i Deuteronomium och 1 Samuelsboken: Att styra i lydnad inför Gud och folket.