Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
1 Kungaboken 1 1 Kungaboken 2 1 Kungaboken 3 1 Kungaboken 4 1 Kungaboken 5 1 Kungaboken 6 1 Kungaboken 7 1 Kungaboken 8 1 Kungaboken 9 1 Kungaboken 10 1 Kungaboken 11 1 Kungaboken 12 1 Kungaboken 13 1 Kungaboken 14 1 Kungaboken 15 1 Kungaboken 16 1 Kungaboken 17 1 Kungaboken 18 1 Kungaboken 19 1 Kungaboken 20 1 Kungaboken 21 1 Kungaboken 22Verse
1 Kungaboken 5:1 1 Kungaboken 5:2 1 Kungaboken 5:3 1 Kungaboken 5:4 1 Kungaboken 5:5 1 Kungaboken 5:6 1 Kungaboken 5:7 1 Kungaboken 5:8 1 Kungaboken 5:9 1 Kungaboken 5:10 1 Kungaboken 5:11 1 Kungaboken 5:12 1 Kungaboken 5:13 1 Kungaboken 5:14 1 Kungaboken 5:15 1 Kungaboken 5:16 1 Kungaboken 5:17 1 Kungaboken 5:18



Betydelse i korthet
Kung 5:6 visar kung Salomos förfrågan och plan för byggnad av templet: han begär att Sidon ska skicka timmerhuggare och att deras tjänare ska vara hans tjänare för att hugga cedrarna i Libanon. Det uttrycks i starkt vänskapligt villkorat företagsförhållande: jag vill ge betalning för arbetet, och Sidonierna är kända för sin expertis att hugga virke.
Bakgrund och sammanhang
Salomos byggnadsprojekt följer hans förbindelser med kung Hiram av Sidon. Salomo vill ha kulturell och teknisk kompetens samt material av toppkvalitet till templet och palatsen. Sidoniernas skicklighet i att hugga virke är ett återkommande tema i biblisk redovisning av handels- och byggprojekt i anknytning till Guds tempel. Denna vers visar ett praktiskt, ekonomiskt och diplomatiskt nätverk som möjliggör projektet.
Tolkande observationer
Viktiga kommentarer (sammanfogning från äldre kända kommentarer)
Från Adam Clarke påminns vi om att detta framhäver det praktiska i Salomos ära och Guds välsignelse genom klok ledning. “Salomo gör sig beroende av främmande folkens skicklighet, men han använder detta inom Guds syfte.”
Matthew Henry noterar att Salomo söker hjälp hos dem som har bevisad erfarenhet, och att detta är ett exempel på hur guds folk ofta verkar i världen genom rättvisa handelsförbindelser och hantverksskicklighet. “Kring detta tempelarbete uppträder en blandning av mänsklig förståelse och gudomlig vägledning.”
Albert Barnes betonar att här visar Salomo sin förmåga att organisera och sköta ett stort byggprojekt med villkor som speglar rättvisa arbetsförhållanden och ekonomisk balans. “Dokumentationen av betalning och arbetsdelning avslöjar en välstrukturerad och rättvis plan.”
Närliggande teman
Korsreferenser och förbindelser
1) 2 Samuelsboken 5:11 och 1 Krön. 14:1: Kungar av olika nationer engagerar sig i förbindelser som stödjer tempelbyggnad och platsens helgd. Dessa kopplingar understryker hur politiskt och ekonomiskt stöd förenar tillbedjan med gemenskap.
2) 2 Krön. 2:3-18: Salomo ber om vishet och detaljer kring hur templet bör byggas och vilka allianser som krävs för att uppfylla Guds plan.
3) Jesaja 44:28 och 60:11: Guds plan om nationell återupprättelse innebär att främmande verktyg och hantverk bidrar till helgad tjänst och byggande.
Praktisk tillämpning
Versen uppmanar till praktisk planering i tillbedjans tjänst: betrakta arbetskraft, rättvisa betalningar och de resurser som krävs för att genomföra ett större gudstjänstprojekt. Det visar också hur guds folk ofta behöver och värderar olika kulturers kompetens när den används i ett rättfärdigt syfte.
Sammanfattning: Salomo etablerar ett arbetsförhållande med Sidonierna där deras erfarenhet värderas och rättvisa betalningar garanteras. Det speglar ett större mönster där guds plan leds av vishet och omsorg om resurser och relationer, så att templet kan stå som ett tecken på guds närvaro bland folket.