Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
1 Kungaboken 1 1 Kungaboken 2 1 Kungaboken 3 1 Kungaboken 4 1 Kungaboken 5 1 Kungaboken 6 1 Kungaboken 7 1 Kungaboken 8 1 Kungaboken 9 1 Kungaboken 10 1 Kungaboken 11 1 Kungaboken 12 1 Kungaboken 13 1 Kungaboken 14 1 Kungaboken 15 1 Kungaboken 16 1 Kungaboken 17 1 Kungaboken 18 1 Kungaboken 19 1 Kungaboken 20 1 Kungaboken 21 1 Kungaboken 22Verse
1 Kungaboken 22:1 1 Kungaboken 22:2 1 Kungaboken 22:3 1 Kungaboken 22:4 1 Kungaboken 22:5 1 Kungaboken 22:6 1 Kungaboken 22:7 1 Kungaboken 22:8 1 Kungaboken 22:9 1 Kungaboken 22:10 1 Kungaboken 22:11 1 Kungaboken 22:12 1 Kungaboken 22:13 1 Kungaboken 22:14 1 Kungaboken 22:15 1 Kungaboken 22:16 1 Kungaboken 22:17 1 Kungaboken 22:18 1 Kungaboken 22:19 1 Kungaboken 22:20 1 Kungaboken 22:21 1 Kungaboken 22:22 1 Kungaboken 22:23 1 Kungaboken 22:24 1 Kungaboken 22:25 1 Kungaboken 22:26 1 Kungaboken 22:27 1 Kungaboken 22:28 1 Kungaboken 22:29 1 Kungaboken 22:30 1 Kungaboken 22:31 1 Kungaboken 22:32 1 Kungaboken 22:33 1 Kungaboken 22:34 1 Kungaboken 22:35 1 Kungaboken 22:36 1 Kungaboken 22:37 1 Kungaboken 22:38 1 Kungaboken 22:39 1 Kungaboken 22:40 1 Kungaboken 22:41 1 Kungaboken 22:42 1 Kungaboken 22:43 1 Kungaboken 22:44 1 Kungaboken 22:45 1 Kungaboken 22:46 1 Kungaboken 22:47 1 Kungaboken 22:48 1 Kungaboken 22:49 1 Kungaboken 22:50 1 Kungaboken 22:51 1 Kungaboken 22:52 1 Kungaboken 22:53
Huvudpoängen
SV1917: Så dödades då konungen och blev förd till Samaria; och man begrov konungen där i Samaria. Denna slut på kungens liv markerar det dramatiska skiftet i kungarikets historia och betonar hur härskaranden möter konsekvenserna av egna beslut och omständigheterna kring krigetsförlopp. I ett sammanhang där redogörelsen ofta tycks vara en kedja av händelser, fungerar denna vers som en sammanfattning av kungens öde och av nationens tillstånd just i detta ögonblick.
Om litterär kontext
Texten tillhör berättarlitteraturen i Första Kungaboken, där kungarnas öden ofta speglar riketsSkiftningar mellan gudsståndet och mänsklig svaghet. Avsnittet kring kungens död följer ofta handlingsförlopp där profetiska ord eller politiska beslut får sina följder i realiteten. Den korta, koncisa formuleringen koncentrerar scenen: döden, begravningen, och överlämnandet till Samaria. Denna strama uppläggning förstärker intrycket av att kungadömet närmar sig en ny fas.
Teologisk betydelse
Texten belyser tematiska frågor om makt, ansvar och Guds ledning av nationens öde. Kungens död symboliserar att mänskligt styre inte är oberoende av gudomlig kontroll; även när människan lyckas under ett krig skola gudomlig rättvisa sammanfalla med historien. För troende aktualiseras behovet att överlämna sig till Gud i både framgång och nederlag, och att se befrielse och dom som delar av Guds stora plan för folket.
Kopplingar i Skriften
Cross-referenceförslag: - Enligt kontexten kan verser som behandlar kungars ansvar och guds rättvisa ges som nycklar till förståelse, exempelvis när profeterens tilltal bär konsekvenserna av kungens val. - Verser som visar samhällets reaktion på kungens fall ger en bild av hur nationens identitet formas i nöd.
Frågor till eftertanke
Sammanfattning och tillämpning
Detta avsnitt markerar en avgörande vändpunkt: kungens död och den efterföljande begravningen i Samaria signallerar att rikets historia går in i en ny fas. För läsaren idag innebär det en påminnelse om att varje ledarskap står inför domstol inför Gud och att trohet mot Gud är det som bestämmer hur ett samhälle fungerar även när världen talar högre språk om krig och makt. Som Bibeln visar genom hela sin berättelse, är det i Guds rikes plan som rättvisa, nåd och ansvar får sin slutliga betydelse.